Att söka konflikt är inte önskvärt. Inte i Sverige i alla fall. Här gör vi allt vi kan för att undvika konflikter. I skolans värld tillämpas lågaffektivt bemötande. Något som aggressiva elever snarast uppfattar som en svaghet de kan utnyttja visavi lärare och rektorer. När det gäller ledning av organisationer som skolor och företag är samma strategi vanlig. Istället för att konfrontera problem- och konfliktsituationer utifrån ett praktiskt och pragmatiskt förhållningssätt som tyvärr innebär att man måste ta en konflikt söks "alternativa" vägar.
En vanlig metod är att trots att ledaren har kunskap om vad som borde göras, så söks en annan väg. Exempelvis en annan ledarskapsmodell som t.ex. utlovar att man kan entusiasmera all personal och få dem att nöjda och belåtna följa ledaren, som likt en färggrann clownfisk simmar i täten med sin följare bakom sig. Ett annat sätt är att trolla bort sig själv och sin ledningsgrupp. Man fattar beslut som sedan kommuniceras till omgivningen via en s.k. kommunikatör. Det är ju toppen att som ansvarig inte behöva stå inför omgivningen för tråkiga beslut. Kommunikatören hänvisar till att ledningsgruppen fattat beslut. Alltså är ingen personligt ansvarig.
Min uppfattning och personliga erfarenhet är att anställda och omgivningen så klart ser rakt igenom dessa strategier. Många vågar och vill dock inte säga något, det kan liknas vid barnets uttalande i Kejsarens nya kläder, "han är naken". Att man inte säger något utan spelar med kan bero på en mängd olika orsaker. Den vanligaste är enligt min hypotes att man inte säger något så länge man är i karriären. Det straffar sig förmodligen då man upplevs som obekväm. Detta är inte en teori som framför. Jag har upplevt detta personligen. Den enda organisation jag arbetat i under min s.k. karriär som i huvudsak tillåtit fria åsikter i detta är Försvarsmakten, konstigt nog.
Hur mår man då när man fegar ur vid s.k. jobbiga situationer och samtal? Jag tror att man känner sig ganska misslyckad och orolig eftersom konflikter inte hanteras och blir lösta på riktigt, utan oftast ligger och pyr och likt efter en dåligt släckt skogsbrand flammar upp med jämna mellanrum.
Hur påverkar det verksamheten om man fegar ur? Kvarliggande konflikter utvecklas till riktiga surdegar som i värsta fall utvecklas till personliga konflikter mellan medlemmar i gruppen och/eller i den omgivning man verkar.
Rekommenderar jag då att man ska söka konflikt? Nej, självklart inte men jag anser att det är helt nödvändigt för chefer och ledare att identifiera och ta de konflikter som är nödvändiga att ta för att verksamheten ska fungera.
Avslutningsvis ett par frågor till dig. Är det värt att undvika konflikt och tappa sitt ledarskap, som i förlängningen minskar organisationens effektivitet och lönsamhet? Om du har underställda chefer, vill du då att de agerar med konflikträdsla.
Mitt råd är att om du har konfliktsituationer i din organisation som kombineras med konflikträdsla? Då behöver ni hjälp. Alla situationer kan hanteras och lösas!
När vi studerar och analyserar arbetet i en grupp, t.ex. en ledningsgrupp är en ingång att studera chefs- och ledaregenskaper. Med chefsegenskaper menar vi förmågan att agera som en av organisationen tillsatt juridiskt ansvarig person som utövar ledning via lagar, förordningar och andra formella grunder. Chefen tecknar företagets firma, är ytterst ansvarig inför styrelsen etc. En ledare däremot utövar sitt ledarskap genom att som föregångare förtjäna omgivningens förtroende. Personen kan vara en formell ledare, exempelvis i ett projekt eller en informell ledare som får med sig sina kollegor och underställda i vardagen.
Självklart är det helt avgörande för alla organisationer att det finns ett fungerande ledarskap. Annars torde det vara omöjligt att få en grupp människor att arbeta mot gemensamma mål, vilket krävs i alla organisationer om de ska vara framgångsrika. Detta bortses det i stor utsträckning från, vid tillsättandet av chefer på egentligen alla nivåer. Exempel på sådana tillfällen vid extern rekrytering eller intern befordran kan vara;
Ja, listan över orsaker till att chefen inte är en god ledare kan göras lång. Då är det dags att ställa frågan. Måste en chef vara en ledare? Självklart är det en fördel om personen som ska leda verksamheten på ett effektivt sätt kan förena de bägge rollerna. Men som jag påpekat är detta inte alltid möjligt. Hur gör man då?
Min uppfattning är att man bör dela på gracerna. Kloka chefer omger sig med bra ledare, både formella och informella. För att bjuda in personer med goda ledaregenskaper så att dessa kan bidra till ledning av en effektiv organisation där anställda mår bra kräver en hel del av chefen.
Är det inte bättre att vända på kuttingen vid tillsättandet av chef? Att helt utgå från ledaregenskaperna. Min uppfattning i detta går nog stick i stäv med många andras. För jag anser inte att det är en framkomlig väg. Det finns många skäl till det. Några kan vara;
Mitt svar på frågan om en chef måste var en ledare är alltså att det inte är så. Inte om denne har klokskap och mod att bjuda in andra i ledningen. Det kan till och med vara så att uppdelningen av chefs- och ledaregenskaper i långa loppet blir en stor och uthållig fördel för verksamheten om två eller flera personer har respekt för varandras roller och samtidigt kan samarbeta och leda på ett bra sätt.
Jag påstår att det finns fällor att falla i när chefen eller organisationen söker kompletterande ledare. Några av många kan vara;
Sammanfattningsvis kan en chefsperson utan stora ledaregenskaper på ett bra sätt leda en verksamhet om denne omger sig med rätt personer. I detta organisationsarbete föreligger ett antal fällor. Därför rekommenderar jag att chefen inte sitter ensam på kammaren och gör detta arbete. Inte heller att chefen sätter sig med en kompis och funderar. Min rekommendation är att vända sig till en rutinerad ledarskapscoach och organisationsutvecklare. Detta för att få balanserad rådgivning som baserar sig på sakförhållanden och inte önsketänkande.
”Nu ska vi arbeta med vår gemensamma värdegrund”, sa chefen och tindrade med ögonen. Känner du igen detta? Hur man blir inföst i något man inte kan värja sig emot. I den grupp du tillhör är det sällan någon som i detta läget ställer kritiska frågor eller ifrågasätter varför man ska arbeta med en gemensam värdegrund. Det finns flera skäl till det. Några tror att deras åsikter stämmer väl med ledningens. Andra vet att det inte är så men vill inte säga något. För då ”tycker man fel” och det är ingen karriärmässing fördel.
Frågor som rimligen bör ställas är. Varför är det viktigt att tycka likadant? Finns det någon risk med det? Självklart finns det ett antal risker sett ut ett organisations- och individperspektiv. Några är;
- En tävling i att tycka som chefen kan utbryta. Det är allmänt känt att ”kaka söker maka”. Detta
gör det troligt att de som tycker mest likt chefen har förtur vid befordran. Detta ger t.ex. en
ledningsgrupp, ett med tiden som likriktningen pågår allt smalare perspektiv på saker och ting
- Visst kan en person som inte tycker som ledningen göra karriär men då inte genom att uttrycka
sina personliga åsikter. Detta leder ofta till att en sådan person helt enkelt inte mår bra i
organisationen.
- För gruppen som sådan ökar möjligheten att tycka lika och därmed att fatta beslut om man
drivit värdegrundsarbetet tillräckligt långt. Problemet är att gruppen riskerar att drabbas av motstånd och förvåning när beslutet lanseras i organisationen. Ett för smalt perspektiv och en utebliven diskussion utifrån en bredare argumentation bäddar för att ledningsgruppen kommer att stå oförstående inför omvärldens reaktion på deras beslut. Inte ofta kör man ”huvudet i sanden” och kommer internt överens om att ”de andra” inte förstår. Jämför med Västra Götalandsregionens införande av Millenium.
Hur ska man göra då? Det är egentligen enkelt och självklart att inse detta men det kräver lite mod och integritet;
- Lägg inga pengar eller arbetstid på konstlade och oftast skadliga värdegrundsprojekt.
- Tillåt anställda och kollegor att ha olika åsikter, så länge de följer svensk lag och allmänt hyfs. - Sök aktivt efter gruppmedlemmar som tillför nya perspektiv och åsikter. Inte dig själv!
- Tillåt en aktiv och kanske bitvis hätsk diskussion inför beslut. Då finns sedan argument att använda om och när omgivningen ifrågasätter gruppens hållning.
Ett värdegrundsarbete är alltså allt som oftast ett utslag av ren härskarteknik som skäl ekonomiska och tidsmässiga resurser och i verkligheten endast leder till att strypa för gruppen viktiga perspektiv och åsikter.
Göteborg den 16 november 2024 Jan Lindahl, ledarskapscoach https://janlindahl.com/
Problemet
Har du ett ledarskapsproblem? En grupp som inte arbetar effektivt? En konflikt som driver medarbetare till sjukskrivningens rand? Eller något annat konkret problem? Ett problem som direkt påverkar effektivitet och lönsamhet?
Ja, då är hjälpen nära. Ett par klick så har du säkert Googlat fram en lösning eller åtminstone hittat någon som kan hjälpa till med en lösning? När du kommit in och gjort din sökning översvämmas du av information av mer eller mindre seriösa aktörer som vill sälja på dig utbildningar, coaching, kurser för medarbetare och mycket annat. För de flesta chefer och ledare uppstå en fullständig förvirring i denna fas av sökandet efter en lösning på ett konkret problem som de i de flesta fall redan vet exakt vad det består i.
Undvik
Vilka fällor bör du undvika om du vill ha en skräddarsydd lösning på just ditt problem? Här nedan följer några exempel.
Undvik diversehandlar som försöker ge sken av att de kan allt. Dessa är ofta "industriellt" inriktade och helt fokuserade på att sälja in snabba lösningar som de påstår svarar mot alla dina behov. T.ex. en tredagarskurs som inte sällan kostar dig ca 30 000 kr.
Undvik aktörer som utbildar i s.k. ledarskapsmodeller som baseras på modeord. Dessa modeller är inte som man förleds att tro, baserade på nya genombrott i ledarskapsforskning. Modellerna är snarare en ompaketering av känd kunskap, ägnad att öka försäljningen hos den säljande aktören. Några exempel:
- Hållbart ledarskap - När i historien har inte beslut behövt vara hållbara i förhållande till omgivningen?
- Agilt ledarskap - När i historien har inte ledarskap behövt anpassas till situationen?
- Tufft ledarskap och lågaffektivt bemötande -Två motpoler som tänker bort stora delar av hur vi människor fungerar.
Sök
Min rekommendation till dig som söker en lösning på ett konkret problem är att du söker en ledarskapscoach som;
1. Lyssnar på din problembeskrivning.
2. Analyserar och i samverkan med dig upprättar en aktivitetsplan för just dina behov. En planering som baseras på situationen samt coachens personliga erfarenheter och teoretiska grund.
3. Inte alltid säger vad du vill höra. Ingen ja-sägare alltså.
4. Inte lovar dig att du kan runda jobbiga frågeställningar eller beslut. Utan stödjer dig i detta.
5. Är beredd att arbeta nära dig och din organisation över den tid som behövs.
6. Arbetar under hög integritet. Gärna en helt fristående person som inte pressas att sälja av en överordnad chef eller säljavdelning.
7. Är prisvärd, inte billig, men som sagt prisvärd.
Du ska alltså inte gå en ledarskapskurs när du söker en riktad åtgärd på ett konkret ledarskapsproblem.
Du ska gå kurser när du söker långsiktig personlig utveckling och även då bör det hela kompletteras med aktiv coaching i vardagen. Inga fotbollslag åker på träningsläger för att sedan spela matcher utan sin coach.
Det enkla svaret är att alla ledare och chefer behöver coachning. Alla, även de duktigaste kan utvecklas och bli bättre i sin roll. När slutade Zlatan träna och utvecklas? Det gäller alltså alla men särskilt de som är nya i rollen. Ofta coachar chefen sin anställde mellanchef och det fungerar bra. Men alltsom oftast är denna coachning bristfällig. Det kan bero på en mängd olika faktorer. Det kan vara så att chefen fick sin roll för att hen startade företaget och kanske är mer en försäljare än en kunnig och naturlig ledare. Det kan vara så att chefen ärvt familjeföretaget och inte alls värderats utifrån annat perspektiv än familjeperspektivet vid tillsättningen. Det vanligaste är förmodligen att chefen har ont om tid. Ja, man kan räkna upp väldigt många skäl till att någon fått en chefsbefattning. Även en erfaren chef kan ha svårigheter att coacha underställd personal. Det som fungerat för hen kanske inte alls fungerar för den underställde. Chefen kanske inte har någon bred och djup teoretisk grund som gör denne lämplig att träna och coacha personal. En trygg och stark chef/ledare inser att hen behöver omge sig med människor som kompletterar de egna svagheterna. Inte nödvändigtvis personer som har samma bakgrund eller generella ledarstil som man själv har. Är behovet temporärt? Ja, då hyr man in resursen. En professionell ledarskapscoach. Det lönar sig. Det kan jag garantera.
Utöver chefens lämplighet och kunskap kan andra faktorer spela in för den mellanchef som känner behov av coachning. Har man förtroende för chefen? Har man personliga faktorer som påverkar jobbet och som man inte vill "skylta med".
För att få en effektiv coachning som verkligen tillgodoser både chefens och den anställde mellanchefens behov, är det ofta alltså ur både chefens och den underställdes perspektiv lämpligt att koppla in en tredje person med professionell teoretisk kompetens och praktisk erfarenhet. Det ger den coachade personen en bättre utveckling och chefen kan lägga sin tid och energi inom sina starkaste kompetensområden. Det säger sig självt att detta måste vara det bästa för organisationen, men också de inblandade personerna.
Jag rekommenderar att du använde följande checklista när du tänker inleda samarbete med en ledarskapscoach;
- Vilken teoretisk underbyggnad har coachen?
- Vilka personliga erfarenheter har coachen i rollen som chef och ledare?
- Har coachen erfarenhet av att coacha egen personal?
- Har coachen erfarenhet från verksamheter som liknar min egen?
- Erbjuds ett kostnadsfritt samtal för att se om ett samarbete kan kännas fruktbart?
- Erbjuder coachen en analys och konkret plan för vilka aktiviteter som kan tänkas genomföras?
- Hur garanterar coachen alla inblandades integritet?
- Hur ser prisbilden ut?
Vill du diskutera kring denna artikel skickar du ett mejl till webmaster@janlindahl.com så hör jag av mig.
Med vänliga hälsningar!
Jan
Vi behöver ditt samtycke för att kunna hämta översättningarna
Vi använder en tredjepartstjänst för att översätta innehållet på webbplatsen, vilken kan samla in uppgifter om dina aktiviteter. Läs informationen i integritetspolicyn och godkänn tjänsten för att hämta översättningarna.